Mer om Södra Sallerup – forna Saxulfsthorp – och husen i byn

Den ymniga förekomsten av flinta i trakten kring vår by ledde till att det uppstod en industri där flinta bröts och exporterades till andra delar av landet. I och med flintaindustrin uppstod en omfattande bosättning och på vikingatiden hade det söder om dagens kyrka utvecklats en liten by som då bestod av runt femton hus. Byns namn var Saxulfsthorp.

Vikingabyn Saxulfsthorp – föregångaren till Södra Sallerup

Det var det gamla nordiska mansnamnet Saxulf som gav namn åt den vikingatida byn. Saxulf var troligen namnet på en storman eller någon annan viktig person. Efterleden i “Sallerup” är “-rup” som betyder “torp” med betydelsen “nybygge, utflyttargård”. Namnet på vår by på vikingatiden och tidig medeltid var alltså “Saxulfsthorp”.

På 1100-talet byggdes kyrkan och byn som låg centralt i socknen fick då ge namn åt densamma. På fjortonhundratalet hade sockennamnet utvecklats till “Salorp” (1485) och 1560 hade det blivit “Sallerup”.

Enskiftet 1806 förändrade byn

Inte förrän vid enskiftet år 1806 skedde någon större förändring av den lilla byn. Då bestämdes att de mindre gårdarna skulle flytta ut och spridas ut i landskapet. Kvar i byn blev bara de största gårdarna, bland dem den gamla kringbyggda korsvirkesgården Wowragården. Gården, som består av fyra längor från 1700-talet, har fått sitt namn efter Konstantin von Wouwern som ägde den under senare delen av 1800-talet.

Nya behov med industrialismen och kritbruket

År 1875 etablerades ett kritbruk och nya behov uppstod i det framväxande hantverkssamhället. Det byggdes fler hus väster om kyrkbyn, där bland annat smeder, skräddare och skomakare erbjöd sina tjänster.

Andra förändringar i den gamla kyrkbyn

En vitputsad tvåvånings prästgård – som senare blev församlingshem – byggdes  i klassisk herrgårdsstil 1882. I trädgården med den jättelika blodboken och den trevliga dammen firades många midsomrar i församlingen innan Svenska Kyrkan, som inte längre ansåg sig ha råd att ha kvar prästgården, år 2020 sålde fastigheten till ett företag.

Även den vackra gamla korsvirkesgården Annedalsgården övertogs för några år sedan av ett företag. Tråkigt nog brann stall och lada ner i en misstänkt mordbrand år 2020, men genom brandkårens berömvärda insats klarade sig bostadslängan med gamla kulturminnesmärkta interiörmålningar undan förödelsen.

Mer om husen i vår lilla by

I byn finns fler hus. Det finns bland annat en smedja i ett äldre korsvirkeshus, några gatuhus, ett spruthus som tidigare var brandstation samt en klockaregård som byggdes 1966 med samma exteriör och till största delen med virke från den gamla klockaregården från 1860-talet. Öster om kyrkan ligger en gård (där nog många handlat pumpor på senare år) med ett bostadshus i rött tegel byggt i 1920-talsklassicism.

Ett av de gamla husen kallas i dag “Huset på muren”. Ett tidigare namn var “Långkatekesen” på grund av byggnadens form. Villa Framnäs i rött mönstermurat tegel byggdes som privatbostad 1909, testamenterades till Svenska Kyrkan och blev församlingshem någon gång på mitten av 1900-talet. Huset var församlingshem fram till 1989.

Källor:

Svenska Kyrkans hemsida
Södra Sallerups Kyrka (pdf)
Amwendel.com
Södra Sallerup 180:46 och 180:55 (pdf)